Fotdeformiteter
de·form·itet [ite´t] substantiv ~en ~er
__________________________________________________________________________________
”Avvikelse från det normala”
Det finns många anledningar till varför en fot skulle kunna avvika från det normala. Oftast beror det på försvagade muskler, felaktiga skor, dåligt underlag, ökad kroppsvikt (t.ex. graviditet) eller att det är genetiskt. Nedan finns information om de vanligaste åkommorna. Kom ihåg att alltid söka vård eller rådfråga en medicinsk kunnig fotterapeut om du känner dig orolig.
Den reumatiska foten. Reumatoid Artrit (RA), ledgångsreumatism.
”Inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i händer och fötters små leder”
Orsak: Ärftligt, hormoner, rökning.
Symptom: Värk i leder, stel och öm vid rörelse (speciellt på morgonen), inflammationer i lederna, trötthet, med mera.
Behandling: Tyvärr finns ingen enkel lösning, men du kan försöka minska på besvären för att underlätta i vardagen. Sök alltid vård om du misstänker att du har RA. Tillsammans med din läkare/arbetsterapeut kan ni diskutera om vad som passar just dig bäst. Det du själv kan göra är att välja bra skor för dina fötter och möjligen ett passande skoinlägg, träna upp muskulaturen i händer och fötter, undvika att röka och eventuellt gå ner i vikt. En allsidig kost kan även bidra till det positiva.
Atros. Reumatisk ledsjukdom.
”Obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket”
Orsak: Yrken som med långvarig belastning på framförallt höft- & knäleder medför mycket hög risk för artros. Även övervikt, inaktiv fysik och elitidrott är faktorer som kan spela negativ roll för artrosen. Om du dessutom får idrottsskador kan det också vara ett startskott för ledsjukdomen. Det kan även vara genetiskt.
Symptom: Kommer smygande med stelhet, rörelseinskränkning och smärta. Hallux Rigidus, stel stortå, är en typisk åkomma i foten när atrosen är ett faktum. Till en början känns smärtan bara vid belastning, men om det blir värre kan smärtan även kännas i vila och leden kan även bli inflammerad. Du kan även känna dig instabil och svag.
Behandling: Tyvärr är det likadant här att det finns ingen behandling som botar eller stoppar atrosen. Du kan dock själv lindra den och försöka hitta ett sätt som hjälper dig i din vardag. Vid lätt till måttlig artros kan det hjälpa med träning, information och viktreducering. Prata med läkare eller arbetsterapeut om medicinering för att minska inflammationer och för att eventuellt lägga upp ett träningsschema. Smärtlindring i form av elektrisk nervstimulering (TENS), ultraljud, värme/kyla, med mera har visat god effekt för vissa. Det bästa du kan göra är att läsa på om din sjukdom och försöka hitta det som passar bäst för dig. För Hallux Rigidus kan du använda dig av skor med styv och/eller rullsula som ska begränsa att stortån böjs i samma utsträckning vid varje steg. Tala gärna med en ortopedtekniker.
Nedsjunket fotvalv.
”Foten är en valvkonstruktion som hålls uppe av ligament, muskler och senor”
Orsak: Långvarig mekanisk påfrestning som sliter och töjer på ligament-&/ ledband, försvagade eller överansträngda muskler på grund av hårt underlag eller ökad kroppsvikt, felaktiga skor och eller medfött.
Symptom: Dålig fotfunktion då lederna blir felbelastade, smärta i fötter/knä/höft, förhårdnader, ömhet, trötthet, pronation/supination, med mera.
Behandling: Detta kan främst behandlas genom fotgymnastik för att stärka upp musklerna kring de sviktande fotvalven. Du kan även avlasta med fotriktiga skor och inlägg som är individuellt anpassade. Massage kan även hjälpa om musklerna är för korta.
Klotå-Hammartå-Ryttartå.
”Sista leden böjer sig -Mittre leden böjer sig -En tå lägger sig över en annan tå”
Orsak: Ofta på grund av felaktiga skor, så som korta/trånga/spetsiga eller högklackade skor. Idrotter med mycket start- och stopprörelser. Nedtrampat förfotsvalv.
Symptom: Förhårdnader och liktornar på grund av trycket på tårna. Tårna får en kloliknande form av att de två falangerna längst ut blir krökta.
Behandling: Fotriktiga skor som gärna är breda framtill, avlasta med inlägg (pelott) eller avlastningsskydd (ofta i silikon). Borttagning av förhårdnader och eller liktornar hos en medicinsk fotterapeut.
Hallux Valgus.
”Sned stortå”
Orsak: Ärftligt, trånga/spetsiga skor, nedsjunket fotvalv i kombination med pronationsfelsättning.
Symptom: Stortån pekar inåt, ledförtjockning av stortåns grundled och rörelseinskränkning. En knöl kan uppstå på ovansidan eller mediala sidan av stortån. Kan även ge smärta.
Behandling: I värsta fall krävs operation, men börja alltid med att försöka avlasta och stärka upp muskler kring stortåleden. Försök göra fotgymnastik, framförallt spretövningar. Avlasta med fotriktiga skor och eventuellt inlägg, samt ett silikonskydd. Massage kan hjälpa till att mjuka upp och artikulering/mobilisering i leden kan hjälpa med att försöka normalisera rörligheten.
Mortons Neurom. Mortonstå/Mortons sjukdom
”Nervinklämning mellan två eller fler av framfotens ben”
Orsak: Kan vara en följd av spretfot som orsakar tryck på nerver. Trånga eller för stora skor, nedsjunket främre fotvalv, svaga muskler, med mera.
Symptom: Smärta eller brännande känsla, oftast vid mellanfotsbenen 3 och 4. Eventuellt domningar i främre foten.
Behandling: Pelott kan minska på nervtrycket genom att separera tårna vid upphöjning av främre fotvalvet, (viktigt dock med rätt storlek på pelotten. Prova gärna ut hos med. fotterapeut eller ortopedtekniker). Skor som passar just din fot, ej för små och ej för stora. Massage och artikulering. Prata gärna med läkare som eventuellt kan ge medicin eller kortisonspruta.
Toffelknöl. Dorsal benknöl.
”Förtjockningar på fotryggen, knuta/pålagring – toffelknuta”
Orsak: Uppkommer vid långvarigt tyck. Vanligtvis vid övre kanten på t.ex. träskor- därav namnet toffelknuta.
Symptom: Förtjockning/knöl på ovansidan av foten som ger smärta vid tryck.
Behandling: Avlastning och bra skor, t.ex. inte knyta skosnöret precis över knutan. Massage, tänjning, artikulering. I värsta fall operation.
Plantar Faciit. Hälsporre.
”Inflammation i fotsenan vid infästningen under hälbenet eller distalt i senan”
Orsak: Retning av senan i form av t.ex hopp, löpning eller promenader (framförallt hos otränade). Dåliga skor utan tillräcklig stötdämpning eller stöd för foten. Överansträngning eller skada. Övervikt kan också öka risken.
Symptom: Vanligaste symptomet är smärta under hälen vid belastning, särskilt medialt. Till en början känns smärtan bara vid belastning, men kan med tiden även kännas i vila. Smärtan kan ibland även stråla fram över foten och brukar vara som värst på morgonen när en tar de första stegen.
Behandling: Ett mjukt underlag för hältramppunkten kan underlätta, t.ex. en hälkopp. Bra skor med eventuellt inlägg. Massage, stretching, stötvågsbehandling, laser, med mera har visat god effekt på Plantar faciit.
Hälsporre. Nedre hälsporre.
”Benutväxt på hälbenet”
Orsak: Hälsporre föregås av Plantar Faciit som, om den blir långvarig och obehandlad, går över till att även bli en hälsporre eller en bursit. Orsakerna är därför desamma som vid Plantar Faciit.
Symptom: Smärta under hälbenet. Benutväxt på hälbenet (syns vid röntgen).
Behandling: Inlägg med mjukt fotstöd för hältramppunkten. Tejpning, balansträning och förstärkning av omkringliggande muskulatur. Eventuellt krävs operation.
Smärtande/sprängd fettkudde.
Orsak: Drabbar oftast de som belastar hälarna mycket, t.ex. på hårt golv eller i dåliga skor. Alternativt vid ökad kroppsvikt.
Symptom: Ont vid belastning på hälen, känslan av att gå på hälbenet. Hälen ser ut som ett däck där det är dåligt med luft.
Behandling: Stabil bakkappa på skorna, tejpning och eller gjuta en hård plastkopp för hälen. Något högre klack för att förskjuta vikten mer till mitten av foten.
Gikt. Portvinstå.
”Inflammation som ofta uppvisar sig i stortåleden”
Orsak: I leden har det bildats kristaller av urinsyra. Dessa kan likna små vassa taggar som kan orsaka smärta och inflammation. Kan utlösas i samband med hög påfrestning som t.ex. operationer eller en kraftig infektion. Mycket proteinrik mat och alkohol kan även bidra till en giktattack.
Symptom: Kommer plötsligt och oftast på natten. Leden blir öm, röd och svullen. Så öm att beröring av t.ex. lakan gör ont. Du kan även få feber och ha en sjukdomskänsla. Vid obehandlad gikt kan det uppstå så kallade Tofi (efter ca 10 år). Det består av lokala ansamlingar urinsyra, vilket ser ut som vita hårda blåsor. Dessa bör inte klämmas. Tofi kan vara smärtsamma och bli infekterade. De kan även begränsa ledens funktion.
Behandling: Undvik alkohol, öl (alkoholfri också), mat med högt purininnehåll. Rör på dig i form av träning och promenader. Gå ner i vikt om du är överviktig. Du kan få medicin som hjälper mot inflammationen och lindrar smärtan. Prata med din läkare om det som passar bäst för dig.